Nya upplevelser
Hade en hektisk dag på jobbet på lördagen och efter två dagar i soffan med en sjukskrivning på nacken var jag i halvbra form. Dagen flöt på obemärkt och jag tyckte att det kändes som en lugn löningslördag (förmodligen bara för att vi var ett bra lag) ända tills det började närma sig 16 snåret. Då insåg jag hur mycket det var att förbereda och hur det sakta men säkert hade byggts på bokningar. Körde pepptalket med Maria och sen var det bara att ösa på. Lägga i dendär växeln som man vet att man har, men som ibland är fantastiskt svår att hitta. Lyckades trots allt med det men halvdog sen i soffan när jag kom hem. Kanske lika bra det.
Vaknade relativt tidigt på söndagen, den lediga dagen.
Tog genast tag i bestyret med att hitta på något vettigt. Såg på lite dubbeljakt på tv:n och njöt över att jag aldrig fått för mig att satsa på sporter som stavas långdistans. Jag hade det ganska gott i soffan så att säga.
Brunchade sen med Maria och Emma. Det var riktigt trevligt att sitta och dömma ut människor som passerade. (En av mina favorithobbys) Söndagar visar sig vara en bra dag för det. Flödet på människor är väl kanske inte optimalt, men det är en jäkla bredd på det man får se.
Allt ifrån gårdagens lacktights och högklackat till tvådelade mysdresser från 87. Från sminket någon glömde att tvätta av sig när de gick och la sig och de trassliga frisyrerna till mönstrade koftor med 372 noppor för många.
Jenny och Ida anslöt sig till gruppen och vi blev senare den nya trion. Kaffe byttes för deras del till ädlare drycker med bubbel i och jag kan nog ha smakat lite också. När vi ändå var i bytartagen så byttes fotöljer mot en hård träbänk.
Innebandy. En sport jag säkert skulle kunna lära mig att förstå och att uppskatta. Om jag bara orkade och ville.
Jag har alltid haft ett visst ofrivilligt motstånd mot sporten. Vet inte vad det kommer ifrån, men jag har en teori.
När jag var några år yngre och gick på högstadiet fick jag innebandyförbud på idrottslektionerna. Det var visst något tjaffs om att ingen ville spela i mitt motståndarlag. Tydligen fick man inte tacklas, inte svinga med klubban så högt som man tyckte var nödvändigt för att få fart på den lilla plastbollen och man fick inte hugga mot fotknölarna. Mycket tråkigt.
Detta kan ha grundat mina fördommar mot de som utövar sporten på riktigt. Det kan tyckas vara oförtjänt, men jag har ändå det inpräntat i bakhuvudet. "Buhu, han knuffade mig över sargen" "Cry, cry. Jag ramlade och brände mig på idrottshallsgolvet" Ja, jag har väl helt enkelt fördommen om att de som spelar är lite fjolliga, mesiga, grinungar. Kanske måste sluta ha för mig det och inse att 15 åriga tjejer i klassen inte får ligga till grund för det jag nu tror är sanning.
Det var i alla fall en första och det är inte alla dagar man får det, så vi får ändå se det som om jag gjorde något "vettigt" när jag var ledig.
Nu ska jag ta och jobba på en vecka till och längta till ledig söndag som ska följas av en ledig måndag och tisdag om allt går enligt planerna. Projektet hallen behöver ta fart.
Puss på er gullungar!
Fredagsmys?
När ska jag lära mig att det inte är skitbra att sova i soffan? Och speciellt inte när man ligger som en krok med huvudet över kanten ifall man måste akutkräkas? Hela kroppen gör så fantastiskt ont.
Gick hem från jobbet igår, efter en timma, med rädsla för att det var dags för årets tredje magsjuka. Det var lyckligtvis falskt alarm, för jag kräktes bara pyttelitex2. Men magen gör ont. Tar inte emot mat så bra och jag tycker ju mest bara synd om mig själv som idag ätit blåbärssoppa och baguette.
Kan bli spännande att ta en hemmakväll en fredag. Är van att komma hem runt 23 med en godispåse från videoteket och ha det lite gott med Maria. Nu har jag ju haft en hel dag i soffan och lyckats se lite alpint med en snöplig 4:e plats för Anja. Nu är det bara skit. Inser att det kommer bli frågesportskväll. Vem vet mest? Postkodmiljonären och På spåret. Funderar även på detdär med skidVM. Sjukt kul ju, men idag visade de damernas backhoppning... Jag vet inte, hade de inte kunnat kasta in någon anna gren? Eller, jag hade varit nöjd med att bara titta på Pops. Sjukt bra kille. Skulle vilja vara bra på någon slags vintersport bara för att få sitta och mysa med honom i vinterstudion. Men om det är något som inte går ihop så är det jag, snö, skidor och skridskor.
Har lite smått flaggat för att jag ska strunta i allt som heter vin, öl och sprit under mars. Tror att jag ska göra verklighet av det och bara strunta i allt som heter Oscar och utekvällar. Det skulle kanske kunna passa ganska bra nu när jag förmodligen har magkatarr igen. Har ju haft mycket trassel med magen under många år, men aldrig riktigt fått någon diagnos. Men man kan ju anta... Sen skulle det ju kunna vara skönt att spara ännu mer pengar än man i dagsläget försöker göra. Bara jag inte går och monstershoppar istället... (eller tar dendär utgången nästa helg med fröken Sahlberg som ska hälsa på från stockholm)
Vill gå en sväng tillbaka i tiden och minnas min värsta magåkomma. Jag skulle åka på en veckas semester med Ronja och dagen innan fick jag så ont så att jag inte kunde stå. Men, efter en sväng på akuten i sundsvall och någon värdelös medicin, åkte jag ändå till Turkiet. Första natten blev det en resa till ett turkiskt sjukhus och en magspecialist på jour. Jag hade visst maginfektion, magkatarr och urinvägsinfektion. Något de kanske missade hemma i kära sundsvall. Man kan kanske förstå att jag hade galet ont och ja, de tog mig ju verkligen på allvar och tröck mig full av medicin. Fick med mig en skön lista på vad jag fick äta och insåg ganska fort att semestern kunde jag ju spola i toan. Inget salt, kokt mat, nektariner och yoghurt. (alkohol helt uteslutet tydligen)
Ronja låg på en soffa och grinade efter att hon nyktrat till. (hon passade ju på att bli lite packad nere i hotellbaren innan vi åkte till sjukhuset) Veckan inleddes ju ganska svagt med mig som en ganska orkeslös flicka, men efter 3 dygn spolade jag matlistan i toan istället och klev på en öl.
Måste ju ändå tacka mitt försäkringsbolag som skickade in en del pengar på mitt konto, så två månader senare tog vi en ny resa....
Nu längtar jag efter varmare dagar och snöfria gator. Jag vill inget hellre än att ha öppen tå på skon och tunna tunikor.
Solbrillor på! Puss och kram
Utkast: Feb. 18, 2011
Jag skulle kliva upp, där i problem nummer ett. Jag hade ju en tid bokad med min frisör och mitt bollplank Carro (salong 2043) Jag var endast en timma tidig till råga på allt. Tabbe. Någonstans brast det i våran annars ganska raka dialog. Det blev i alla fall en bra stund för mig att kila ner och ta en frukost på Waynes. Är dock fortfarande sur för att jag uppenbarligen gick upp en timma för tidigt.
Väl i frisörstolen var jag ganska uppåt. Det är ju alltid trevligt att fräscha upp färgen och klippa lite på topparna och mycket på luggen. Jag är ju som ni alla vet fantastiskt jävla snygg när jag har rött hår. Vem kunde ana det på förhand?
Sprang praktiskt taget ner på jobbet när jag var klar och redan där började det kännas ner. Det är som att luften bara går ur mig mellan varven. Jag känner att axlarna sjunker ner till knäna av tyngden och jag bara skulle vilja segna ner, lägga mig på backen och ligga där en stund. Vänta tills tyngden börjar lyfta igen och sen köra på. Det gör man ju såklart inte utan man sträcker lite extra på ryggen och kämpar emot.
Sen lyfte det igen. Förmodligen för att jag fick lite nytt att tänka på. Jag vill inte säga att det var så att det jag befarande blev bekräftat, men det blev inte en jättechock ändå. Det kan ha legat i luften ett tag.
Jag vill bara säga, åter igen, grattis till min kära arbetskamrat som kom hem från semestern som en gift kvinna! Vänta du bara fröken (eller frun) för vi ska nog hämnas på dig ska du se! Planerna har redan börjat ta form!
Sen gick det ner igen. Bergochdalbana deluxe. Vill ägna några rader åt er som inte har något vett.
Det finns en viss kvot at tålamod att ta av på en dag. Vissa dagar är det obegränsat och man bara ler och lindar in alla vassa kommentarer i ull. Jag kan tänka att idag lindade jag mina med silke. Det är ganska skört.
"Hej, jag är glutenallergiker och skulle vilja ha after worken"
"Ja, det är ju pasta så det kan kanske bli lite lurigt."
"Vad kan jag få för allternativ då?"
"Det finns en hel a la cartemeny att kika på här"
"Men jag vill ju ha after worken. Vad kan du ge mig då?"
"Nu är ju inte biffarna heller glutenfria, så då är det menyn som gäller"
"Jag vill ju givetvis ha det till after work priset då"
"Ja, fast nä"
"Ni kan ju inte diskriminera oss glutenallergiker. Vi är ju ändå 2% av Sveriges befolkning"
Jag vill bara säga att detta är det korta versionen av konversationen. Det var även några "jag skulle vilja prata med din chef" inlägg, "det kanske vore bra att fundera över dethär med glutenallergi" och "ja, jag tar soppan för jag antar att ni i alla fall kan skaka fram lite glutenfritt bröd".
Två minuter passerar. Jag hälsar på nästa gäst som kläcker:
"Denhär varma smörgåsen, kan jag få den glutenfri?"
Då funderar jag på om vi har ett högre snitt av allergiker i Sundsvall än resten av landet?
Sen gick jag runt i min egna lilla dimma och höljet som skyddar det vassa var ganska bortblåst.
Gick och mötte upp Ida efter jobbet. Tog några öl och snackade skit. Mycket uppskattat!
När jag gick hem glittrade snön mer än den gjort på hela vintern. Perfekta små snöflingor har singlat hela dagen och jag ville fota. Spara bilden av snön när den är som bäst. Fluffiga lager, hårda flingor. Det bara gnistrade över hela backen. Jag kan sätta pengar på att det inte alls är lika vackert imorgon när jag går till jobbet, så jag suger på det tills jag somnar i natt och minns att natten mot den 18 Februari var snön vacker som aldrig förr.
Ida, du lyckas alltid komma med en repstege du! Puss och kram!
Måndag är det nya tisdag
När jag sen började jobba på mitt nuvarande jobb var det slut på söndagsutgångarna. Jag blev välsignad med ett 07-15 pass exakt varje måndag. Det var ju en jobbig omställning på alla plan möjliga och av någon andledning hängde måndagsångesten kvar trots att söndagarna nu var spritlösa. Det var först efter några månader som det gick över då jag insåg att värsta dagen på veckan faktiskt var Tisdag. Helt meningslös dag på så många sätt. Sundsvallsbor är ju relativt dåliga på att gå ut och käka "mitt i veckan" så att stå ensam i en restaurang på tisdagskvällarna var nu min nya värsta tid. Sen årsskiftet har jag även jobbat stängning ensam på onsdagarna, men det stör mig inte lika mycket. Tisdagar, grrrr.
Idag hade vi "premiär"! Vi har nämligen stängt klockan 19 på måndagar men beslutet har nu tagits att vi ska hålla öppet till 22 även på måndagarna. Jag kan bara säga att om man tycker att det är lite halvsegt på tisdagkvällen så förstår ni nu att det inte är mer action på en måndag. Så nu får jag nog ställa mig in på att Först var måndag, måndag. Sen var det nya måndag tisdag. Nu kan man ju lugnt ana att måndag är det nya tisdag.
Har haft en fruktansvärd dag. Inte på grund av någon slags spritångest utan mer bara vanlig, hederlig, vad ska jag göra av mitt liv-ångest. Hann inte peppa igång innan jag gick till jobbet, men det ordnade väl till sig ganska bra innan alla puttinuttiga parmiddagar skulle äga rum. Dagens tumme upp var att Tommy, Christian, Nuri och Patrik kom in och hade en liten kärlekslös middag för 4. Att de sen anklagade mig för att tabba mig 2 gånger om var inget jag bjöd på några tummar för. Jag tyckte att det räckte med en liten utskällning. Kanske tog jag i för Tommy menade att våran relation kändes lite frostig. Hmmm.
Jag har på tal om kyligt en jävligt frostig relation till vädret. Vad hände? Jag fryser ju för fan ihjäl! Var tvungen att tappa upp världens hetaste bad förut och det var så sjukt awesome. Bubbel med doft av oliv och sådär jävla varmt vatten att man knappt kan hoppa i. Trodde att det skulle göra mig trött, men här sitter jag ändå 2 ½ timma senare och är lika vaken som innan jag dök i. Måste även påstå att badkaret är min bästa investering ever! Skönt att jag nu också kan åka hem till föräldrarna och umgås och inte kasta mig i deras kar efter att jag tvingat till mig middag. De känner kanske att jag uppskattar dom mer om jag inte utnytjar allt jag kan medans jag är där? Fast jag gillar boxen de köpte, det finns ju så mycket sport att se!
Ska imorgon jobba på min nyaste relation. Syster ska besökas så jag kan jobba på min roll som moster. Givetvis sa jag åt Anna att hon måste bjuda på lunch, men det handlar mer om att jag ska överleva än att hon ska utnytjas.
Äntligen är måndagen över! Det ska firas!
02.24
Måste få framhäva mig själv. Jag har gått upp, klockan 11.24, bakfull som en dåre och visat medkänsla, vänlighet och för att vara ärlig en hel stor dos av tålmod. Jag låg och snoozade med hjälp av luren i ungefär 1 timma. Sen passade det bra med dagens första samtal. Upp, jobbba, kör, trampa!!!!!!
Tog tag i nackskinnet och skrattade åt mig själv. Hade igår en ganska skön 80-tals inspirerad look. Ignorerade och gick vidare.
Jag var helt övertygad om att det jag satte på mig var mer än ok. Vaknade som hiphopper... hoho! Från midjehög kjol och sne, fluffig frisyr toppat med svarta plastörhängen, till fantastiska mjukisar, hoodie, dunväst och nikeies. Jag fulländade också med att ta på mig mitt älskade pannband som jag hade i england. (Det är försett med skärm.)
Jag kan skatta avstickare sjukt högt, men nu pratade vi faktiskt om hur jävla bra jag är... Jag tog mig alltså upp, mot alla odds. Tog på mig min fantastiska utstryrsel och gick ner mot stan. Hade min handlingslista skriven på ett kuvert från skatteverket och osade av övertygelse: "Tonight´s gonna be a good night".
Pep förbi på ardertonhundranittioett och hämtade mina blåa kassar för att sen gå hem och panikstäda. Det syntes nästan när det var klart också, men framförallt vill jag tacka Ajax sjukt mycket för att de skickar i så mycket doft i sina skurmedel! Donade och fixade och bjöd på sjukt god middag! (som även kommer agera lunch imorgon.)
Tjejerna gästade köpman och Mattias fick leka med oss också. Han jobbade hårt som dealer under söndagspokern som följde middagen och hjälpte även Hådén som spelade för första gången. Hon gick bra men slutade på sista placering på grund av en viss Mr Blund som kom och kastade ögonen fulla med sömngrus.
Det slutade med att jag berättade för Jenny att jag skulle äta hennes marker tills jag vunnit. Jag gjorde det också, tills hon tog mig på min, pre flop, all in. Jag hade bara AA och åkte dit. Så det kan gå. Grattis Tessan!
Vi tog oss en sväng på Memento också. Trodde seriöst att det skulle vara lite drag, men det kunde man ju snabbt förstå att så var inte fallet. Alla som tagit sig tid att gå dit satt och mös. Jag och Ida tyckte att det var bättre att abbonera scenen och underhöll på bästa sätt vi kunde. Love that girl, love to hear her sing. Sen blev man ju medryckt och dumpad på 2 minuter. Kära Jenny, vi måste sluta träffas såhär.
Imorgon är det Alla jävla hjärtans dag. Ska personligen spendera den på bästa sätt. Med min make! Som jag och Stefan kom fram till för någon dag sen är jag (vi) är gift med jobbet. Vi ska nu introducera öppet till 22 även på måndagar, så nu behöver ni aldrig tveka, Ill be there.
Kärlek, lyckönskningar och sömn till tonerna av Jolene
Fröken Hådén
En längre tid har jag funderat över varför jag undanhållit mitt fantastiska sätt att uttrycka mig. Jag har ju alltid vetat att mitt skrivna ord skulle kunna underhålla en viss del av mina vänner, eftersom att det förmodligen speglar mig själv rätt bra. Jag har kanske varit lite för lat för att ta tag i det, men nu förstått att det är dags.
Har spånat ett tag på vad man ska kalla min blogg och har bara kommit fram till ett förslag. (Det var inte VelSara som det nu blev) "Fruktansvärd och hatad av alla (och på jobbet går det åt helvete)"
Jag tog inte det. Insåg själv att det skulle kunna leda till katastrof med diverse rättsliga processer.
Jag trillade dit idag. På ölen alltså! Har jobbat med söta Maria. (som för övrigt följer "mamma" i spåren och raggade friskt på gästerna) Vi firade en bra dag på jobbet med att sätta till oss på Svenssons. Att starta nota avböjdes vänligt men bestämt med löften om att det bara skulle bli en. Tre (eller var det fyra?) öl senare tackade ledighetskommitén (fröken Hådén) för sig och gick hem. Själv styrde jag stegen mot nästa bar och tänker kliva upp om några timmar, ignorera att utekvällen hände, för att sen gå till jobbet och köra på som om det var fredagsgodis på agendan ikväll.
Pratade om detta bloggande med fröken Hådén efter ungefär 2 öl. Sa till henne att det var nog dags nu. Hon höll givetvis med, för hon vet bättre än att ifrågasätta mina ideér.
Nu när jag väl sitter här med oändliga möjligheter att kräkas ord, vet jag inte om det var en strålande idé som slog mig. Visst kan jag säkert hålla uppe aktiviteten en stund, men känner jag motgång blir det nog lätt ett avslutat kapitel.
Vad har jag att dela med dig? Givetvis är svaret att jag skulle kunna dela alla mina skruvade tankar, men det ska jag nog censurera. Jag kommer kunna ge fantastiska synvinklar på händelser på jobbet, för det är nog det jag roar mig med mest.... Driva med folk, på ett eller annat sätt.
Så Maria Hådézami. Jag hoppas att detta gör dig lycklig och att vi kommer ha några roliga stunder i ett forum som detta. För du vet ju, bjuder du så bjuder jag!
Kärlek
